Tulosta Tekstin koko: a A A

Vår ambassadör i Storbritannien

Anbassadör Peka Huhtaniemi reser med sin hustru Liisa till olika delar av England för att träffa finländare. Bild: Ilpo Musto.

Pekka Huhtaniemi säger, att Sjömanskyrkan är ett allaktivitetshus, som samtidigt är en kyrka. "Det väsentliga är, att tröskeln hit är mycket låg. Det är lätt att komma hit." Bild: Ilpo Musto.

Pekka Huhtaniemi, Finlands ambassadör i Storbritannien, ser Sjömanskyrkan i London som en förenande stödjepunkt för i landet bosatta finländare.

Vi träffar ambassadör Pekka Huhtaniemi tisdagen efter påsk på Finlands sjömanskyrka i södra London. Under veckan efter påsk är det vanligtvis stilla, men mot vanligheten är det också idag livligt i kyrkan.
– Enligt traditionen fungerar ambassadören som ordförande i stiftelsen för Finlands sjömanskyrka i London, berättar Pekka Huhtaniemi som mottagit tjänsten som ambassadör i London sommaren 2010.
– Det var den formella anledningen att komma hit till kyrkan så fort som möjligt. Sjömanskyrkan har alltid varit en sådan stödjepunkt, dit jag har kommit för att träffa finländare, liksom också på mina tidigare arbetsplatser, till exempel i Belgien.
Samarbetet mellan ambassaden och Sjömanskyrkan grundar sig enligt Huhtaniemi i hög grad på omsorgen om den finländska kolonin.
– Detta är för ambassaden liksom en port till den finländska kolonin. En uppgift som åligger ambassaden är att upprätthålla kontakten till den finländska bosättningen i stationeringslandet, och där är Sjömanskyrkan en av de viktigaste kanalerna här, tillsammans med andra organisationer som vänskapsföreningarna, Finn Guild och Handelskammaren.

Internationalismen inspirerande

London är välbekant för ambassadör Huhtaniemi alltsedan 1960-talet, då han för första gången besökte England.
– Jag reste hit som gymnasist sommaren 1966 på en månadslång språkkurs. Den där tiden var ju för britterna en särskilt stor tid, eftersom de då vann VM-guld i fotboll. Det var också stort för en tonårsfinländare, då Beatles och Rolling Stones var centrum för ungdomskulturen. Jag märkte också att jag klarade mig bra med de kunskaper jag hade fått i skolan, det var på det hela taget en positiv erfarenhet.
Internationella frågor har alltid intresserat Huhtaniemi, som redan innan han kom som ambassadör till London hade en betydande karriär i Utrikesministeriets tjänst.
– I början av 1970-talet just när jag blev färdig från universitetet, började Utrikesministeriet utbilda tjänstemän på träningskurser i utrikesärenden. Jag kom in på en sådan kurs och fortsatte därifrån till Utrikesministeriet, där jag nu har tjänstgjort i drygt 40 år.

Information för beslutsfattarna

En ambassadörs arbete, berättar Huhtaniemi, är mycket mångsidigt. Inte ens två dagar är varandra lika.
– Detta är en s.k. bilateral plats, eller vi koncentrerar oss på relationerna mellan Finland och Storbritannien. Här finns några internationella organisationer i vilka jag ibland går på möten men det är inte alls det huvudsakliga innehållet i vårt arbete. Huvudsaken är att följa med företeelser i Storbritannien och rapportera till Finland om sådana frågor som är viktiga för finländska beslutsfattare.
– Också att organisera olika slags besök är en del av vårt huvudsakliga arbete. Vi arrangerar för olika slags deltagare ömsesidiga besök härifrån till Finland och från Finland hit.
I fråga om offentlig diplomati har frågor om skolorna i Finland under de senaste åren enligt Huhtaniemi haft stor efterfrågan till ambassaden.
– Vilken är förklaringen till att Finland har haft en sådan framgång till exempel i PISA-forskningen? Till och med ambassadören har blivit ombedd att berätta hemligheten med att de finländska skoleleverna klarar sig så bra. I allmänhet betonar vi då de goda lärarna. De åstadkommer goda elever.
För att stärka relationerna mellan Storbritannien och Finland gäller det att främja exporten, investeringarna, turismen och kulturkontakter samt att understödja kulturutbyte.
– Vi arbetar som en del av Team Finlandia eller i samarbete med Finpro, den finländsk-brittiska handelskammaren och Finlands London-institut.
Team Finlandia leds av ambassadören och som dess koordinator fungerar en yngre tjänsteman på ambassaden som sköter ekonomin.

Att främja samfundsgemenskapen

– Jag har försökt hålla nära kontakt till finländarna i olika delar av Storbritannien, så att de skall veta, att ambassaden är intresserad av finländarnas angelägenheter. Jag har tillsammans med min hustru rest runt om i landet ganska flitigt och fått en någorlunda klar bild av var det bor finländare här och av deras omständigheter, berättar ambassadören och tillägger: – I allmänhet är de rätt goda.
Huhtaniemi berömmer Finlandskolorna, verksamheten inom nätverken för vänner, sammanhållningen bland finländarna som Sjömanskyrkan har åstadkommit i landet.
– Program för finländare finns det gott om i synnerhet runt Finlandskolorna och sedan givetvis på stora fest- och helgdagar, då man anordnar fester. Kanske finländarna i grund och botten inte saknar sällskap och hjälp av andra finländare lika mycket som förr. Men sedan senare, då man exempelvis får barn och frågor som skolgång och upprätthållande av modersmålet blir aktuella blir samhörigheten finländare emellan plötsligt mycket värdefull.
– I Storbritannien börjar det av naturliga skäl bli alltmera ensamna, åldrande finländska kvinnor, som kom till landet på 50–70-talen och gifte sig här. Makarna har sedermera i många fall avlidit och barnen har gett sig av ut i världen. Nätverket av vänner, Sjömanskyrkan och Finlandskolorna, dit äldre människor kan gå för att träffa andra finländare är också viktiga i det avseendet.
Sociala medier har medfört förändringar också i ambassadörens arbete. Förra veckan började Huhtaniemi införa Twitter-sändningar.
– Hittills har jag under en vecka sänt elva meddelanden. Jag ämnar inte som ambassadör i Twitter sända utrikesopolitiska ställningstaganden eller kommentera världspolitiska frågor. Jag anser att det inte hör till ambassadörens uppgifter. Däremot kan jag göra reklam för och påminna människor om frågor av nyhetsvärde och om evenemang.

Möte mellan vardag och glamour

Ambassadörens arbete utförs i ett kungarike, där det finns ett hov och många olika ceremonier. Frack, jackett och smoking är ganska ofta i bruk. Om denna mest glamourösa sida i sitt arbete kommer Huhtaniemi som mest minnesvärt ihåg sitt första sammanträffande med drottning Elizabeth.
– Drottningen vill ta emot varje ny ambassadör personligen ensam, så att det just då inte är andra ambassadörer närvarande. I en del huvudstäder kan man vid samma tillfälle möta fem eller rentav tio ambassadörer.
– Man samtalar först en stund med ambassadören, därefter presenteras en i taget fyra kolleger från ambassaden. Slutligen träffar drottningen också ambassadörens maka. En mycket positiv händelse både för mig och min fru.
Huhtaniemi ler och och påminner om, att detta är endast en del av ambassadörens arbete, som också består av vardagligt kontorsarbete.
– Å andra sidan måste ambassadören ändå inte sitta på sitt kontor från morgon till kväll, utan han går också ut i yttervärlden går på tillställningar och möter människor. Också utanför London, tillägger han.

Kyrkan med låg tröskel

Huhtaniemi anser att Sjömanskyrkan i London har en roll som är viktig också för framtiden.
– Visserligen är början av namnet litet problematisk, då sjöfarten har förändrats, så att fartygen i dröjer i hamn endast några timmar. Sålunda är kyrkan inte längre sådan trygg hamn för sjömännen, som den var tidigare.
Ansvaret som ambassadören har som ledare för stiftelsen för Sjömanskyrkan i London gäller närmast kyrkans ekonomi.
– Som stående anledning till bekymmer gäller det att hålla budgeten i balans. Därför är här ständigt olika kampanjer på gång, genom vilka man försöker inspirera husets besökare att betala något för att de har ett sådant hus här i London.
– Detta är ett allaktivitetshus, som samtidigt är en kyrka. Det väsentliga är, att tröskeln hit är mycket låg. Det är lätt att komma hit. Också nu när jag kom hit var här ett ganska stort ståhej på gång. En grupp musiker övade runt flygeln. Småbarnsklubben hade just slutat, och barnen sprang omkring, medan mammorna satt och utbytte erfarenheter. Här händer saker, småler Huhtaniemi.

Text: Anneli Lenkkeri
Översättningen: Märta von Schantz